Archive by Author

Myten om den sanna kärleken

17 Okt

Jag vill åldras med dig (Foto: adwriter, CC-BY-NC)

Jag är och var en ganska alldaglig kille, verkligen ingen casanova, mobbad som barn, olyckligt förälskad så många gånger och fumliga första förhållanden. Vilsen och hungrig, ack så ensam undrade jag om det någonsin kommer finnas nån som tycker om mig. Jag hittade någon där förälskelsen var ömsesidig och man ville att det skulle vara för evigt – man förlovade sig, kanske flyttade ihop, till och med gifte sig. Som många andra, inbillar jag mig.

Men vi var inte så perfekta för varandra. Hur man än försökte dryga ut den dog den friktionsdämpande förälskelsen ut (”NRE”) och det gjorde sig gällande vad man hade drömt och tagit för givet. Livet blev inte perfekt, ambitionerna sprack och vi klarade till slut inte vara tillsammans längre. Vi, som många andra, inbillar jag mig.

Rinse and repeat, kanske två-tre gånger till trodde jag att just vi kunde bli det åtminstone nästan perfekta paret.

Jag tror inte det längre, men jag är inte desillusionerad, jag har hittat något så mycket bättre. Drömmen om sann kärlek, kärleken som klarar allt, var inte för mig. Den ledde mig fel, jag hade för höga förväntningar, jag glömde bort att vara realistisk och hantera relationen på ett sunt och rättvist sätt. Jag fick för höga förväntningar ställda på mig också för den delen!

Numera letar jag inte efter någon att gifta mig och bli gammal med, jag träffar människor som jag älskar att tillbringa stunden, kanske veckan tillsammans med. Utan de förskräckliga förväntningarna blir inte kraven så höga och mötet så skrämmande. Jag hoppas på att relationer mognar och jag får några vänner för livet utan att nödvändigtvis jagat det. De personerna växer förstås inte på träd, men det finns bra många vackra, fascinerande människor att låta sig berikas och lära av.

Låt oss för ett ögonblick ställa en realistisk beräkning mot myten om den sanna kärleken. Enligt myten så finns det en, möjligtvis mycket få personer som just du kan ha en djup kärleksrelation med. Om jag istället går på erfarenhet om de som jag – säg, skulle vilja tillbringa en intim (inte nödvändigtvis sexuell) vecka med, som jag är lycklig om de närvarar långsiktigt någonstans i mitt och får kalla dem nära vänner… Givet de kriterierna så är en på hundra för många, jag är mer kräsen än så, men riktigt fina människor kan omöjligt vara mer sällsynta än en på tusen. Det innebär att det finns storleksordningen 9 000 personer bara i Sverige värda att lära känna, 700 000 om man vågar ta steget ut i Europa!

Nu påstår jag ju förstås inte att jag ska jaga reda på alla fina människor i världen och göra dem till vänner, men de antalen står ju i en oerhörd kontrast till hur många i allmänhet tänker om kärlek. Man bör ju åtminstone överväga om det är en bra plan att helt tillägna sig en människa resten av livet. Jag kan tänka mig att nöja mig när mitt liv är fullt av vackra människor.

Ett liknande resonemang gäller för de ensamma som längtar efter någon. Antagligen handlar det inte om att du inte hittat den rätte, eller ens att de finns där ute och du kan söka reda på dem. Älskar du dig själv, klarar du att älska andra? Om du inte kan svara ja på båda de frågorna bör du kanske börja med att hantera och acceptera det.

Bill Gates sa i ett tal om när han var singel ”att förbättra sina chanser tyvärr inte garanterar framgång”. Det spelade ingen roll att det fanns mycket tjejer i hans närhet, han var inte mogen för det. Ha vänner, rimliga förhoppningar och ta de chanser du klarar av att växa i relationer. Det är åtminstone min tanke, jag är ingen kärleksdoktor och kan bara tala utifrån mina egna erfarenheter.

Du kan drömma om att vinna på lotto, eller göra det bästa av det du har. Jag är mycket, mycket lyckligare med att inte drömma om en lyckosammare framtid.

Jag tycker det är på sin plats att avrunda med Hassans resonemang på ämnet:

 

Annonser
%d bloggare gillar detta: